Lilla hjärtat

2011-02-10 @ 14:15:43
Direktlänk | Livet enligt oss | Kommentarer (4)
Här kommer lite vattkoppsbilder, om ni vill se hur det kan se ut när ett barn får vattkoppor (för er som inte sett det tidigare). Teodor fick inte alls såhär illa, tycker detta är rätt extremt. Det har även avancerat en hel del sedan helkroppsbilderna togs så han har betydligt fler nu. Ca 50 % av kopporna har blivit blåsor och det ser rätt så nasty ut. Tur att det är avklarat sen för detta vill man inte göra om...


det bara kommer fler och fler. och som den hönsmamma jag är tar det all min energi att inte ringa hundra gånger till vårdcentralen för att kontrollera att detta verkligen är okej. han kunde iallafall sova femton minuter, alltid nåt.

bilderna är klickbara.

Badkiddos

2011-02-01 @ 18:08:04
Direktlänk | Livet enligt oss | Kommentarer (0)
Måste bara visa denna underbara bild på mina två små gullungar! Det är ju bestämt att jag inte ska visa såhär pass intima bilder på nya bloggen, så kommer det sådana här bilder som bara måste visas, så förpassas de hit, till gamla godingars land. De är så himla fina mina kids!

Ny blogg.

2010-12-12 @ 09:41:01
Direktlänk | Livet enligt oss | Kommentarer (2)
Jag har börjat skriva på en ny blogg nu... För ett tag sedan började jag. Har dock inte lust att lägga ut adressen här, utan det får bli som så att om man är intresserad av att läsa så kan man skicka ett mail: [email protected] så skickar jag adressen. Det kommer inte cirkulera så många bilder i bloggen och den kommer inte att vara låst.

Ett avslut

2010-12-09 @ 08:40:12
Direktlänk | Livet enligt oss | Kommentarer (2)
Jag har påbörjat ett nytt litet "blogg-projekt". Jag känner mig färdig med barnbus, har egentligen känt mig färdig under en längre tid men envist hållit mig kvar. Nu är det dags för en förändring. Bloggen har funnits i över två år och jag har fått visa upp mina barn och kunnat skryta lite. Men livet har tagit så många nya vändningar och så mycket har hänt att jag måste hitta en annan portal att ventilera mig på. En nystart. En plats där jag är den jag är idag och där allt är lite mer rakt fram och inte lika krokigt.

Nu ska vi snart iväg till förskolan och sedan vidare till stan med bästa Ammie + Hugo för en fika. Jag återkommer om den nya adressen som kommer ersätta barnbus, jag måste bara fixa lite först. Håll utkik här i bloggen (eller kontakta mig) om ni vill fortsätta följa oss.

3 ÅR!

2010-12-06 @ 20:53:34
Direktlänk | Livet enligt oss | Kommentarer (2)
Så, idag (eller snarare natten som var) för 3 år sedan föddes världens finaste storebror. Som en raket kom han flygande efter tre timmar med värkar och tio minuter av krystvärkar. Och så öppnades de där ögonen som kan förtrolla bara genom en blick, och mitt liv förändrades för all framtid. Och han har utvecklats, och förändrats. Den där söta, först lugna bebisen blev en liten kille som haft bråttom genom livet och dess framsteg. En liten pys som började ta sina egna trevande steg vid 11 månaders ålder och som nu springer med full, okuvad fart. En kille med en vilja av stål, en röst som aldrig sinar och en humor som ibland är helt obegriplig. Han är en spexare, en social och familjär prick som älskar allt och alla och överöser var och en med kramar. Han trotsar, tvärar och skriker och slåss men han ler också och lyser upp som en stjärna, säger fyndiga saker, lär sig nya saker nästan dagligen och utvecklas mot att bli en fulländad vuxen människa. Jag älskar honom så att hjärtat värker (och han går mig på nerverna så att hjärtat värker ibland också). Tänk att det redan har gått tre år! Tre år av villkorslös kärlek och närhet. Tre år av tumult liv men en fast punkt i att han alltid finns här hos mig. Och jag kommer alltid att finnas hos honom.

I alla fall, i helgen var det då kalas, två stycken. Och nu är jag slut ;)
Tack alla som kom och uppmärksammade Teodor, och tack för alla presenter. Jag kanske ids fotografera lite vad han fick senare, men orken finns inte just nu (paltkoma typ). Men några bilder på födelsedagsbarnet kommer här:

 

 

 


...

2010-12-04 @ 07:51:12
Direktlänk | Livet enligt oss | Kommentarer (1)
Innan jag fick barn, så hade jag en tanke. Nej, jag visste, att jag skulle bli en annorlunda förälder. Jag skulle bli så mycket bättre. Alla andra föräldrar skulle titta avundsjukt på mig och mina barn och undra hur gör hon egentligen?
Men sedan kom barnen, de verkliga barnen. Och den verkliga tröttheten. Och tvåårstrots och treårstrots och spädbarnskolik, och vakennätter och ytterst opedagogiska situationer. Så kom förhållandekrisar och ekonomiproblem och jobb och lägenhet som måste städas regelbundet. Ja, det där med att vara världens bästa mamma rann liksom ut i sanden i takt med att barnen kom. Men trots hysteriska utbrott på ICA, långa kvällar med mycket skrik, alldeles för mycket tv-tittande och ibland inte överdrivet näringsrik mat. Jag hade även en tanke om att jag, när jag var gravid, bara skulle äta organisk mat och träna regelbundet. Hur gick det med det då...
Men, jag tycker att jag är en ganska bra mamma ändå. Lika jobbig som alla andra mammor som gormar frustrerat på sina barn som absolut inte alls gör som de blivit tillsagda. En mamma som inte har ögon i nacken 24/7 men en mamma som älskar. En pedagogiskt okorrekt mamma som knappast uppfostrar små Einsteins eller elitidrottare. Bara helt vanliga, knäppa, egensinniga barn med stora viljor. Måste allting vara så banbrytande då? Det kanske räcker att bara vara. Att få ett rätt av fem. Tjugo rätt av hundra.

Eller jag kanske bara vill få mig själv att må bättre.

Tandisar

2010-12-01 @ 20:25:37
Direktlänk | Livet enligt oss | Kommentarer (1)

Tänder på Ville Vomp växer verkligen typ långsammast i världen. En halv millimeter i veckan typ. Men här kommer bildbeviset, fem år försent (typ).


Good night, sleep tight

2010-11-30 @ 19:31:13
Direktlänk | Livet enligt oss | Kommentarer (0)

Vill ni veta hur (o)lätt det är att äta mat här hemma när man är en vuxen människa? 1, Vilgot ska matas. 2, Teodor bli avis för att brorsan matas så han vill också matas. 3, således: Teodor matas. 4, Vilgot vill/ska ammas. 5, Teodor måste kissa. 6, Teodor vill ha mer av vatten/mat/frukt/whatever bara han får nåt. 7, Teodor bestämmer sig för att diska, han vill ha hjälp. 8, Vilgot har blivit uttråkad/ledsen av att Teodor stulit all uppmärksamhet. 9, Vilgot vill ha lite mer mat/lite vatten/lite mer tutte. 10, Mamman kanske hinner ta en tugga eller två. Det är inte alltid lätt det här med barn. Det gäller att småäta lite under dagen så kan man hantera middagen lite bättre... Tyvärr är jag svindålig på att komma ihåg det (vilket vågen på BVC också bevisade för mig igår när jag smygvägde mig. Vi kan säga såhär: jag vägde mig med Vilgot i famnen, han väger 8,6 kg, jag gick upp 5,5 kg under graviditeten ändå vägde jag MINDRE med Vilgot i famnen än vad jag vägde som höggravid. Hängde ni med?) och inser inte att jag glömt att äta förrän det är på tok för sent och magen bokstavligt talat skriker. Det är mycket sådär, att jag sätter mig själv i andra hand och glömmer sånt som härrör mig. Men jag försöker komma ihåg åtminstone 3 fasta mål om dagen eftersom jag ammar så mycket.
Teodor har blivit världens gosigaste kille. Det började för några veckor sedan. Han är ju supertrotsig också men han har tidigare varit en kille som inte gillar att kramas sådär överdrivet mycket - sitta i knät och gosa har han inte haft ro till och för nära har han inte velat vara. Men nu på senaste så vill han kramas - nej hänga sig runt min hals krampaktigt - nästan hela tiden. Efter varje raseriutbrott så vill och behöver han ha tusen kramar och pussar, han vill konstant vara nära och inpå mitt skinn. Det är ju supermysigt såklart men eftersom han fått det där tidigare beteendet med att INTE gilla att ha någon upp i sig hela tiden från mig så tycker jag att det är lite påfrestande också. Jag är en mamma och person som behöver sitt space. Jag kan inte ha en klängranka på mig all vaken tid. Det börjar klia i huden då, nästan så. Men vi kramas en hel del. Jag vill ju krama honom. Jag vill ju gosa sönder honom emellanåt ;) Världens finaste storebrorsa.

8 månader

2010-11-30 @ 14:43:27
Direktlänk | Livet enligt oss | Kommentarer (0)
Grattis på 8 månaders dagen lilla fisunge! Älskar dig till månen och tillbaka och lite till!

(Vilgot har studerat mig lite väl mycket, och gör samma sak med sin tunga som jag brukar göra, dvs tvinna den i munnen så att det ser helskumt ut ;))

Men sov då

2010-11-29 @ 20:52:59
Direktlänk | Livet enligt oss | Kommentarer (0)
Vilgot har hittills vaknat 6 gånger denna kväll. Jag ser inte fram emot natten. Han har humor den där killen. Verkligen.
(Sov unge, sooooooov!)

BVC

2010-11-29 @ 15:37:21
Direktlänk | Livet enligt oss | Kommentarer (0)
Sådär, BVC för bägge grabbsen är avklarad. Nu kan man pusta ut. Fast det gick relativt smärtfritt ändå. Vi lekte av oss i snön innan och var hemifrån 10:30-15:00, så nu har mycket av dagen passerat och jag har tryckt i ungarna lite pölsa och den lille ligger och snackar goja i sin säng, trött som en liten bökgris. Den store sitter och är sur för att han inte får kakor... Vilka bekymmer!
I alla fall, Vilgot hade vuxit ca 1 cm sedan senast. Han växer fortfarande långsamt och börjar bli en liten pluttkille igen, precis som när han var nyfödd. Det är det jag måste ha i beaktande också, säger BVC. Att han är en liten kille som helt plötsligt rushade i vikt och längd efter en sjukdomsperiod. Han är antagligen liten i sig men under sin extra tillväxt var han "normalstor" (det är han ju nu också, lite mindre bara). I alla fall, här kommer hans siffror:
Vikt: 8615 gram
Längd: 69,1 cm
Huvud: 43,5 cm

Och här kommer Teodors siffror i exakt samma ålder:
Vikt: 9175 gram
Längd: 71,2 cm
Huvud: 45 cm

Och såhär såg Teodors mått ut idag, han vägdes och mättes ju han också:
Vikt: 15,2 kg
Längd: 95 cm
Huvud: 50,5 cm

Nu blev det mycket siffror samtidigt, hoppas ni som är intresserade hängde med... Det gick jättebra för Teodor med bild- och talförståelse, han pratade superbra och fick en massa plus i kanten. Han kunde ju även det fysiska som man vid 3 år ska kunna (sparka boll, hoppa jämfota osv). Vår BVC tant tyckte även att det var jättepositivt att han får lära sig lite teckenspråk också, hon har visst själv vuxit upp med två döva föräldrar så det var lite kul.
Ja, mer spännande än så blev det inte idag men det räcker väl. Jo, jag fick lite positiv feedback också på att jag fortfarande ammar så pass ofta. Känns skönt att få höra lite att det man gör är bra när man är helt slut och undrar vad meningen är...

Första advent

2010-11-28 @ 22:41:27
Direktlänk | Livet enligt oss | Kommentarer (1)
Lite julpynt blev det idag ändå. Och lite mer städat än det var igår. Kläder hänger på tork överallt och gör mig allmänt tokig - vid omtapetseringen och utrensningen av barnrummet hittades ett och annat klädesplagg plus gardiner vilket resulterat i att tvättkorgen har svämmat över i ett par dagar.

Och så ett par nymålade stolar på det.


Rullgardin

2010-11-28 @ 13:34:41
Direktlänk | Livet enligt oss | Kommentarer (0)

Finaste fina och jag gick och handlade rullgardin till deras rum och snart ska vi väl städa. Det blir inget julpynt, får se om jag orkar ta fram ett par ljusstakar men that's it. Jag försöker visa Vilgots tänder men han är inte sammarbetsvillig. Han gör nåt skumt med tungan och läppen är ivägen. Men de är ju där i alla fall. Jag ser dem allt som oftast. Ännu har han inte bitit mig någon gång vid amning. Och han ammar ju OFTA. Men jag ska inte ropa hej ännu, det är väl med tänderna i överkäken sen som det kan gå illa med bitandet.

Gardinen är fin i alla fall, mörkblå med vita och gula stjärnor på. Ska bara hitta nån att sno en skruvdragare för så att jag kan sätta upp den.


Rycket fortsätter

2010-11-27 @ 20:59:15
Direktlänk | Livet enligt oss | Kommentarer (0)
Jag tog mig för att måla första lagret färg på barnstolarna. Vitt vitt vitt. Det blir fint. Jag kanske ska bli barnrumsdesigner när jag blir stor (fast nä jag skulle aldrig någonsin orka och dessutom är jag faktiskt ganska okreativ, för att vara en kreativ person alltså). Jag gillar de här små "rycken" jag får ibland, när saker och ting blir gjorda. Det är så härligt när det är klart ju!
Men nu ska jag äta lite mer kladdkaka och titta lite på tv och njuta lite av tystnaden. Världens finaste Teodor klappade mig lite på kinden ikväll och sa att jag är världens bästa mamma och att hans rum blev härligt och fint. Gissa om sånt värmer?! Som att sitta i en bastu ska jag säga er ;)

Finito

2010-11-27 @ 15:26:08
Direktlänk | Livet enligt oss | Kommentarer (3)
Färdig. Klar. Tjottafräs.
Ett tips till alla småbarnsföräldrar där ute: Tapetsera inte om ett helt rum med unge hängande i hasorna. Icke att rekommendera! Och en liten notis till mig själv: Att tapetsera en fondvägg med ett barn i hasorna är inte samma sak som att tapetsera ett helt rum med två barn i hasorna. Jag var egentligen klar redan i förmiddags och har hunnit med att handla mat i snöstormen. Har dessutom införskaffat lite snickerifärg och tänkte om jag orkar måla om småstolarna också. Den ena är arvegods från en granne och den andra arvegods från min egen barndom och har namnet Sandra skrivet med röd text över stolsryggen. Kanske dags för en uppgradering?
Vi har bakat kladdkaka och Teodor är hög på socker och lite galnare än vanligt men det är smällar man får ta ibland. Vilgot sover (för en gångs skull) och vi tittar på nåt skit på tv som jag inte har den blekaste om vad det är...



Diverse smått ska väl köpas till också...

Lampa och rullgardin med stjärnor på och vita hyllplan att ställa böckerna på. Och så sängen då såklart. Jag-kommer-bli-ruinerad-AB. Så ska min nya firma heta.