Något utav det mysigaste med vintern är när man går upp halv sju på morgonen, lägger jeansen på elementet och myser in sig i en stor kofta, gör te och knäckemackor och sitter själv i den totala tystnaden och njuter av att man är den enda som är vaken. När man får plocka fram barnets (tänk, om ett år kommer jag få skriva barnens) kläder som luktar sådär mysigt småbarnsaktigt och sedan få väcka det lilla barnet som är varm-mosigt och mjukt och viska att det är dagisdags och att han måste gå upp... Det måste vara något utav det bästa och mysigaste på vintern.

... Att ge sig ut i -15 och snövallar och sedan stressa till jobbet är inte fullt lika mysigt men jag väljer att ignorera det faktumet just nu. Just nu ska jag bara dricka upp mitt te, äta upp mina smörgåsar och njuta av tystnaden, lugnet, ron och vetskapen att i min säng ligger just nu två människor som jag älskar väldigt, väldigt mycket. Och i min mage ligger den tredje, just för tillfället hyfsat lugn den med.