Blev ringd 10:30 med en frågan om jag kunde komma in och börja jobba kl 12 istället för 15. Nja, det skulle ju bli en aning svårt. Efter mycket om och men så bestämdes det att jag kunde börja kl 14 i alla fall. Ringa förskolan, ursäkta ursäkta det är Teodors mamma - IGEN... Går det att han kommer en timme tidigare? Jo det gick bra. Då var klockan halv 12. Ingen lunch i magen, han skulle hinna äta och sova innan vi ska dit. Vi var på ICA när det ringde första gången, hade inte ens börjat tänka på lunch ännu.
Snabbt hem, lussebullarna som vi tänkt baka idag får gott vänta till imorgon.
Fixa i ordning lunch, plocka i ordning allt som ska med till förskolan, sedan snabbt hoppa ner i sängen med gullungen som sällan samarbetar men idag somnade han faktiskt på en kvart! Han kanske kände av hur stressad hans mor var...

Man kan kanske tycka att en timme inte är nåt att bråka om, men har man barn så är en kvart tillräckligt jobbigt när man ska pyssla ihop det med allt som ska pressas in i en dag.
Hade jag börjat kl 12 så hade han fått komma till förskolan utan mat i magen - och precis när förskolelunchen var avklarad! Alltså ingen mat förrän mellis kl 15 och middag kl 18. Inte så lyckat. Och skulle jag börjat 13 så skulle han hunnit äta men inte hunnit sova, och flera barn är vakna igen då, så då skulle han nog inte kunnat somna där heller.
När man dessutom gjort upp planer för en hel dag i förskott och så händer nåt så att planerna går om stöpet så blir det helknasigt...

Jag har i alla fall tänkt skvallra på förskolan idag när jag lämnar att Teodor ska bli storebror! De vet ingenting än :) Känns kul att få spränga ut nyheten en gång till! Jag ville vänta till efter ultraljudet för att se så att allt var ok. Och nu är det ju det, så nu kan de gott få veta. Det måste ju berättas förr eller senare eftersom hela situationen kommer förändras.

Angående den bakåtlutande moderkakan så vet jag lite mer nu. De ska titta i v 32 om den följt med livmodern upp eller om den stannar lågt ner. Det vanligaste är att den följer med, men i vissa fall stannar den kvar och då kan det bli aktuellt med ett kejsarsnitt, det kan orsaka blödningar sent i graviditeten och det kan vara en fara för både mig och barnet att föda vaginalt. Men detta är relativt ovanligt, så jag hoppas på det bästa. Skulle det ändå bli aktuellt med ett kejsarsnitt så görs det i ca v 38. Men som sagt, det hoppas vi INTE på. Jag vill föda vaginalt, det är ju så underbart!