Finns inte så mycket att skriva om. Teodor är vid gott mod trots att han är dålig och jag bara väntar på att all ork ska komma tillbaka till kroppen. Jag har minst sagt kännt mig slutkörd. Igår var första gången jag lyckades äta ett helt mål mat. Tror nog att jag ska kunna trycka i mig lite idag också.
Dagarna går framåt i alla fall. Jag väntar på att Ida ska ringa och säga att bilderna vi tog är framkallade. Om hon inte ringer innan fredag så måste vi vänta i två veckor, för hon skulle iväg till Egypten i två veckor på en härlig solsemester. Tänk den som hade sådan tur! Tror minsann att jag ska se till att det blir en liten resa för oss nästa sommar! Bara för att se lite annat än Sverige. Inte två veckor kanske, men en långweekend på fyra dagar kanske? Då skulle pyret vara lite mer än 1 år och Teddis skulle vara 3 ½. Tror nog att vi skulle få det att funka. Men det är ett senare projekt det.
Apropå pyre så känns det att det börja närma sig nu! Det känns i kroppen och i huvudet att det snart är på G. Bara lite mer än 6 veckor kvar till beräknad födelse. Jag har börjat få lite mer förvärkar och liksom som ett sug i livmodern, det drar och stramar emellanåt rätt rejält. En blandning av växtvärk och sammandragning skulle jag tro. Jag hoppas verkligen att jag slipper mer magsjuka nu så att jag orkar med förlossningen sen! Inte kul att ge sig in i nåt så kraftansträngande utan någon styrka i kroppen...




Mitt fina (lite smått chockade?) barn :D

Och så en bild på magen (ursäkta nakenheten...) i väntan på de fina bilderna vi tog för 2 veckor sedan. Tror inte att magen har vuxit så värst nämnvärt sedan senaste BM-besöket. Får se den 11 mars då jag ska dit igen om det blivit någon större skillnad. Men pyret sparkar som en tok och det är ofta man ser en liten fot sticka rakt ut på vänster sida... :)


Jag har börjat tänka på vad som ska göras innan pyret anländer. Vi har ju inte gjort någonting här hemma... Det är massa grejer som ska fixas med. Men som vanligt... så får det bli ett senare projekt.