Jag svarar...

2010-05-16 @ 07:38:39
Direktlänk | Livet enligt oss | Kommentarer (0)

Även om det inte direkt blev många frågor, så måste jag ju svara på de få jag faktiskt fick. Så här kommer svaren.


Hur tänkte du egentligen när ni skaffade ett till barn?

Man tänker mycket när man planerar ett barn. Men hur mycket man än tänker så blir det nästan aldrig som man tror – för man kan inte planera livet i detalj.

Jag ville ha ett till barn för att jag älskade det jag redan hade. För att jag ville ha en större familj, för att jag och N hittat tillbaka till varandra, för att jag älskar Vilgot (som inte hade blivit Vilgot än, men jag visste att jag skulle älska honom ändå).

Miljoners triljoners frågor och tankar susade genom mitt huvud, alla kan jag inte skriva upp här.

Ofta kan man inte förklara varför man vill just det man vill. I alla fall inte så att omvärlden förstår. Men en sak kan jag säga klart och tydligt; jag älskar båda mina barn över ALLT annat och jag ångrar inte vårat beslut att skaffa ett till barn för en enda sekund. Livet skulle inte vara komplett utan mina barn.

 

Ang. giftermålet och att ni tänker ta efternamnet Eklund. Vad säger släktingarna när ni resonerar som så att ni inte vill förknippas för mycket till dem med deras efternamn (och era nuvarande förstås)?

Det är väl väldigt långsökt, men Eklund får mig bara att tänka på han Engla-mördaren...

Efternamnet vi tar ÄR ett släktnamn. Min mammas namn som ogift; alltså mina morföräldrars namn (de är dock avlidna).

Jag vet inte hur Ns släktingar resonerar, mina verkar inte ha någonting emot det. Jag tror att de flesta vuxna människor kan förstå viljan att skapa något eget. Precis som man vid ett giftermål ofta tar partnerns efternamn för att symbolisera samhörigheten. Att vi valde just Eklund är för att det passade oss bäst i smaken.

Jag vill poängtera att möjligheten att byta tillbaka till våra ursprungliga efternamn fortfarande finns om vi skulle vilja det i framtiden.

Angående kommentaren om Engla-mördaren, så finns det 15187 svenskar med efternamnet Eklund. Det finns med stor sannolikhet även ett flertal mördare med efternamnet Andersson, som jag hade tidigare.


Du har ju skrivit en hel del om Teodors krupp här i bloggen o nu efter nattens mardröm, då Elicia fick sina första anfall, så undrar ja om ni fått någon medicin för att lindra symptom eller liknande för Teodor?

Vi har inte fått någon medicin. Första gången han fick krupp åkte vi ambulans in till sjukhuset, men då vi kom dit hade hans anfall lindrats så pass att han klarade sig utan att andas i mask. Hans senare anfall har vi klarat av genom att sova upprätt nära ett öppet fönster.

När Vilgot fick krupp fick vi medicin som jag inte minns namnet på, tablettform i alla fall, 4 st som skulle lösas i vatten och som hade en längre verkningstid än om han skulle andas in luftrörsvidgande.

 

Hur mår du? Känns tråkigt att ta frågan du gav som exempel men som du påpekat flera gånger i bloggen så är det lätt att du glömmer bort att ta hand om dig själv. Hur mår du? Äter, sover och tar du hand om dig själv bättre nu? (sömn kan jag förstå att det blir svårt men resterande saker som är viktigt för att kroppen och själen ska orka)

Det är en väldigt svår fråga faktiskt! Äta försöker jag göra, men det är inte alltid jag hinner/tar mig tid. Ofta blir det bara kaffe till frukost och första målet blir lunch. Jag försöker i alla fall dricka mycket vatten. Vikten som i början rasade har stabiliserat sig och det känns väldigt skönt. Jag har blivit bättre på att hålla mig fräsch men att sminka mig tex gör jag inte, det orkar jag inte.

Det är många hormoner i kroppen fortfarande, jag blir mycket lättare irriterad och känner mig ofta orättvist behandlad när jag inte alls är det. Men i takt med att jag vänjer mig mer och mer vid det nya livet så blir det lättare. Jag trivs i alla fall väldigt bra med livet, även om jag ser fram emot att kunna röra mig lite mer fritt (tex när Vilgot inte helammar längre)

 

Hur många besökare har du per dag?

Absolut ingen som helst aning.

Hur mår du?

Den frågan har jag redan fått, så för att variera mig lite; just nu mår jag ganska bra, lite trött och sliten som vanligt men överlag helt ok.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback