Sådär, nu är bloggen lösenordsskyddad. Det känns bättre. Lite skönare. Mindre prestationsfyllt. Kanske inte lika stora krav att skriva, att vara fyndig och vitsig och klok. Jag är så less på att vara "duktig". Faktumet är att jag är slutkörd. Förhållandevis pigg men slutkörd. I själen, typ. Känner mig inte så värst glad. Nästan lite likgiltig.
Storkillen är i alla fall på förskolan. Snart kommer det bli dags för utvecklingssamtal, de börjar boka in tider nu. Spännande! Jag tycker ju att min unge är bäst i världen så jag känner mig inte oroad över samtalet. Det enda är att han hade en period då han slog alla men det verkar ha gått över nu.