Så kom då olyckorna som jag väntat på... Två denna morgon, och ingen fullträff. Tur att vi är lediga idag och att tålamodet är på topp trots en jobbig natt. Det är ooooliiiidligt skönt att kunna äta frukost och dricka kaffe utan att behöva titta på klockan en endaste gång. Ingen tid alls att passa. Det är himmelriket det.
Vilgot fick någon surr inatt och vaknade mitt i natten och skrattade och pratade och larvade sig. Jag var trött som en kråka och önskade bara att ungen skulle hålla snattran, men det var ju lite charmigt i och för sig.
Vi ska in till stan lite senare men annars ska vi inte göra någonting alls. Skönt att bara få vara, hemmet är hyfsat städat, bara lite disk att ta hand om. Antar att det inte kommer att vara lika fint efter en dag hemma med marodören Teodor men det får bli ett senare problem.