Älskade ungar

2010-08-17 @ 12:31:29
Direktlänk | Livet enligt oss | Kommentarer (3)
Storbarnet är nu stor. Han går nu på 3-6 års avdelningen. Han älskar det, såklart. Han känner redan personalen och barnen och trivs som fisken i vattnet. Lyckan var total när han insåg att vi faktiskt, på riktigt, efter sex veckors frånvaro, var på väg till dagis. Ingen lek, inget ljug, nä - han skulle faktiskt dit. Han var så virrig av lycka att han inte kunde annat än springa omkring. Om en timme ska vi bege oss för att hämta hem honom igen, jag och lillebror.

Jag har spenderat morgonen på jobbet och haft "möte" (hm) med min chef. Pratade lite allmänt om föräldraledigheten och om lite annat.

Vilgot var på strålande humör i morse men nu är han skitsur. Han vill inte sova, inte äta, inte leka och inte gosa. Han är bara sur, sur. Men det går nog över snart. Tills dess tar jag en kopp kaffe för att orka med skriket ;)

Kommentarer
Postat av: Anonym

Han är sur för att han saknar storebror - o vem gör inte det???

2010-08-17 @ 13:42:35
Postat av: Elsa - barnbus

tror det för han var glad igen när t kom hem :P

2010-08-17 @ 15:35:11
URL: http://barnbus.blogg.se/
Postat av: mormor

Skönt att mina gamla "känner-väl-småbarn"-takter sitter i! :-)

2010-08-17 @ 16:51:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback